Departmental Bulletin Paper Är den svenska skolan “en skola för alla”? ─ Historisk överblick på särskolans elevers integrationsmönster ─
En skola för allaというスローガンとスウェーデンの学校教育 ─知的障害児のための養護学校の児童生徒のインテグレーションをめぐる歴史的展望─

NIMONJI, Masaaki

64 ( 2 )  , pp.69 - 74 , 2016-02-29 , 大阪教育大学
ISSN:03893472
NCID:AN00028222
Description
SAMMANFATTNING Detta arbetet handlar om barn med intellektuell funktionsnedsättning och deras integrering i grundskola.. Syftet med denna studie är att se hur läget ser ut för barn med intellektuell funktionsnedsättning ur integreringsperspektiv. I Sverige talar man i lagstiftning oftast om “en skola för alla”. Men är det sant? Om skolan inte uppfyller mottot “en skola för alla”, varför är det så? Hur ser det ut för barn med intellektuell funktionsnedsättning både i går och idag? “En skola för alla” är ett av målen som man strävar efter. Ur historisk synvinkel får man se utvecklingen angående skolplikt efter att den grundläggande obligatoriska skolan. Folkskola infördes 1842. Sexårig skolplikt infördes som den allmänna skolplikten 1882. Sedan följde skolplikten för döva barn 1889 och blinda barn 1896. Men barn med svåra rörelsehinder och barn med intellektuell funktionsnedsättning var undantagna längre. Så sent som på 1960-talet infördes skolplikt för barn med rörelsehinder och barn med intellektuell funktionsnedsättning. “En skola för alla” betyder att alla barn och ungdomar har rätt till ett optimalt och likvärdigt lärande och utveckling. Detta oberoende av vilka förutsättningar man har. Men barnen med funktionshinder särskildes och/eller avskildes i skola många decenier. Särskilt för barn med intellektuell funktionsnedsättning är det fortfarande svårast att integreras i vanliga skolan. Slutligen redgörs för dagens trend och debatt angående integreringen av barn med intellektuell funktionsnedsättning. När man tänker på att realisera idéerna t.ex. demokrati, integritet, männskliga rättigheter i vårt samhälle, är denna fråga omkring för “alla” oerhört viktig att diskutera. Fortfarande finns särskolan kvar som alternativ skolform.
スウェーデンの基礎学校における,知的障害児のインテグレーションの進捗の過程を歴史的に展望する。「すべての人が通うひとつの学校」(en skola för alla)というスローガンは,実態としての基礎学校において,どこまで実現されているか。1842年の民衆学校の創設以来,就学義務の対象となる児童・生徒を拡大する歴史的過程が存在する。ろうの児童・生徒は,1889年に,視覚障害の児童・生徒は,1896年に,それぞれ,義務教育の対象となった。肢体不自由の児童・生徒および知的障害の児童・生徒は,1960年代になって義務教育の対象とされた。ノーマライゼーションの方法として始まったインテグレーションは,1970年代に「場の統合」から「個の統合」へと発展し,やがて,1990年代にはインクルーシブ教育へと成熟していく。知的障害をもつ児童・生徒を,基礎学校に統合していくことが,en skola för allaというスローガンの実現にとっての試金石となる。
Full-Text

http://ir.lib.osaka-kyoiku.ac.jp/dspace/bitstream/123456789/28737/1/KJ4_6402_069.pdf

Number of accesses :  

Other information